Djur och natur

DJUR & NATUR

Naturupplevelsen är ofta den främsta anledningen till att vi cyklar i fjällen.

Kom ihåg att naturen är vild och ofta bjuder på något helt annat än vad som syns på bilderna i sociala medier eller i broschyrer.

Det gäller att vara ödmjuk och förberedd. De svenska fjällen är vidsträckta och omfattar en otrolig mångfald av natur.

På en fjälltur kan du vara helt själv, men ensam är du inte.

Fjället är hem för en mängd olika djur och växter som lever här. De flesta djur är vaksamma och inte alltid helt lätta att få syn på. Men om du stannar och tar en paus i cyklandet upptäcker du snart att det rör på sig.

När du cyklar i fjällen är det viktigt att hålla dig till leden eller stigen. Det är din skyldighet att påverka naturen så lite som möjligt. Växtlighet i fjällmiljö, speciellt i högre terräng är känslig på grund av de tuffa förutsättningarna som råder här. En stig eller led är ju per definition ett godtagbart slitage, en bit av naturen vi offrat för att resten ska kunna vara så orört som möjligt.

Rent praktiskt betyder detta att du som cyklist behöver fundera igenom hur du ska bete dig vid möten med andra människor. Får ni båda plats på leden kanske det räcker med ett glatt hej.

Om det är trängre och någon behöver kliva av stigen eller spången för att mötet ska kunna ske krävs möjligen ytterligare dialog. Det är aldrig en bra idé att cykla ut i riset utanför leden för att bara köra om. Bara för att någon annan redan gjort det betyder det inte att det är okej för dig att göra samma sak.

Kom ihåg att allemansrätten är knuten till den enskilde. Allt du tar med dig ut på turen ska med tillbaka igen. Ser du skräp som någon annan lämnat efter sig tar du även med dig detta. Det kan även vara en bra idé att planera eventuella toalettbesök då det inte är så trevligt om alla utför sina behov längs leden. Ganska ofta finns det iordningställda toaletter eller dass på olika platser. Om inte, håll dig borta från vattendrag och se till att ta med dig toalettpappret i en påse till närmsta sopkärl.

RENEN

Något som vi verkligen förknippar med fjällen är förstås renen. Det finns omkring 250 000 renar i Sverige. Detta flocklevande hjortdjur är semi-domesticerat, alltså varken vilda eller tama. Både handjur (sarver) och hondjur (vajor) har horn och är det enda hjortdjuret där både hanen och honan har horn. Renar rör sig över väldigt stora landområden över året men återkommer alltid till några speciella platser varje säsong.

Renen är ett bytesdjur för björn, järv och lodjur. Dess instinkt är därför att fly om den känner sig hotad. Det är enligt lag förbjudet att skrämma, störa eller driva bort renar.

Det samiska renskötselåret är indelat i åtta årstider och börjar i mars-april då renarna flyttas från vinterbetesområdet till lågfjället. Vajorna beger sig till kalvningsplatser som är samma från år till år. Huvudfödan är under denna tid lavar. I april-maj sker kalvningen, detta är en känslig period och vajan kan stöta bort sin kalv om hon blir störd. Efter en lång vinter är vajornas kondition inte på topp men den tidiga kalvningen ger kalvarna en längre första betessäsong.

I juni söker sig vajor med kalvar till områden där det börjat gro, som björkskogar och myrar där de kan beta i lugn och ro. Under sommaren sker märkningen av renarna som då kan vara väldigt utspridda vilket gör att de behöver samlas in, inte sällan med både motorfordon och helikopter. När sommarvärmen och insekterna kommer söker sig renarna högre upp på fjället igen. Mot slutet av juli leta de sig åter neråt för att äta upp sig på bland annat svamp, gräs och örter inför vintern.

Mot slutet av augusti, innan renarnas brunst samlas handjuren för slakt. Brunstperioden är mot slutet av september. När snön kommer söker sig renarna till platser där det än finns lite grönska. Renskötarna samlar in renarna för att flytta vissa av dem till vinter- betesland medan andra, framför allt kalvar slaktas. I vinterlandet sprids renarna ofta över stora områden på grund av hyggen, vägar med mera. Där betar de lavar och bärris under vintern. Faktorer som ogynnsamma väderförhållanden kan innebära att stödutfodring behövs. Mot våren börjar rörelsen och renskötselåret om igen.

SÅ HÄR GÖR DU OM DU MÖTER RENAR

Cykla väldigt sakta eller stanna helt. Undvik att röra dig rakt mot renarna. Är en större flock i rörelse gör du bäst i att stanna. Under kalvningsperioden och under juni är det extra viktigt att visa hänsyn. Du får med andra ord betrakta renarna på ett avstånd som inte stör dem. Och bara för att du mött eller sett orädda handjur nära bebyg- gelse betyder det inte att alla renar är orädda.